lördag 30 januari 2010

Gammal kaktus

Jag fick en jättetrevlig nyårshälsning via mejl från min kusin Clas och hans fru Kristina. De bifogade ett foto på en enormt stor och gammal kaktus. Och de berättade historien om denna kaktus.

Clas pappa och min pappa var syskon och det fanns åtta syskon till, så vi är en stor släkt på pappas sida. För övrigt var det alla vi som träffades på kusinträffen i augusti förra året.

När vår farfar Henning blev gammal och inte kunde bo kvar på den gamla gården flyttade han till Clas pappas familj år 1956. Och med sig dit hade han då den här kaktusen som förmodligen var gammal redan då. Min faster Margit - som är yngst bland de syskonen (81 år i maj) - kommer mycket väl ihåg den här stora kaktusen sedan hon var liten.

När Clas pappa sålde sin gård och flyttade till villa i samhället tog han den gamla kaktusen med sig dit. Men när han efter ett antal år flyttade till servicelägenhet fanns det inte plats till kaktusen utan Clas och Kristina fick ta över ansvaret. Enlig kusin Clas förde den till att börja med en något tynande tillvaro, men sedan de byggde ett inglasat uterum med golvvärme så har kaktusen återfått sitt liv och frodas som bara den.


Har ni sett så stor kaktus någon gång. Och förmodligen är den bortåt 100 år gammal.

Det var det hele för idag!

Kram

12 kommentarer:

Susanne sa...

Vilken kaktus! ja dom är seglivade ..men denna har ju oxå en fin historia..Väldigt vacker..kram till din Lördags kväll

Anonym sa...

Vilken härlig historia, o tänk vilken livskraft, dessa kaktusar har. Tack Bodil för en vacker bild helt vidunderlig o en sådan hög ålder HM kanske man skulle varit en kaktus. Kram o ha en go lördagskväll

azalean sa...

De är en blomma som belönar sin skötare rejält, för att var rätt tråkig resten av året. Tyvärr vill dom lätt bli lite sneda och vältsamma.
Nu doftar de gott från ugnen, hoppas ni också äter något gott ikväll.
/Kram Anita

Tummelisa sa...

Vilken gigant till kaktus! Har set något liknande en gång hos en gammal tant, men den blommade inte då.
Verkligen fin är den, har även försökt mig på sådana kaktusar, men antagligen vattnat ihjäl dem....
Hoppas Du har det varmt och skönt. Här var det 27- i morse kl 07:00, har aldrig varit med om något liknande. Det går åt ved kan jag säga. Längtar till värmen.
Ha en trevlig lördagskväll och hoppas Du mår så bra Du kan.
Varma kramar och tankar till Dig
Tummelisa

Mia sa...

Oj vilken kaktus, har inte sett någon sådan stor någon gång.
Ha en bra helg. Kram Mia

Annika Christensen sa...

Nej det har jag nog aldrig sett.
Min faster har en vit som är ganske stor och brukar ha mycket blommor.
Kul att hitta hit igen, vet inte riktigt hur???
Ha det gott
Annika

♥ Eva Linnea ♥ sa...

Tänk om den kunde tala!! Vad skulle inte den ha att berätta? Pampig är denna fina 100-åring.
Kram Eva Linnea

Ika sa...

Roligt med historier bakom blommorna!

essemia sa...

Vilken härlig historia. Och så roligt att veta var sakerna kommer ifrån.
Den kaktusen var verkligen imponerande. Underbar färg på den.
Hoppas allt är bra.
Kram Elzie

Mija sa...

Finaste Bodil vad du får vara med om...Du är så STARK och beundransvärd. Min STORA idol! Tänker på dig massor och tack för de söta orden på min blogg :)

Kramar i massor, Mija

Lisas torp sa...

Vilken fantastisk historia och det är ju som ett under att en kaktus kan bli så gammal!
Den är ju underbart vacker! Hade en gång en sån gammal som jag säkert hade i 20 år och som var gammal när jag fick den av en äldre granne. Men jag gav upp, jag hade helt enkelt inget bra ställe att ha den på, och den trivdes aldrig.
Allra bäst trivdes den på en glasverande med norrläge som jag hade en gång, så jag förstår att den här stortrivs i ett uterum.

Grattis i efterskott på Bodildagen!
Idag firar vi Kyndelsmässodagen - ljusets och solens återkomst! Visst är det härligt?! Just nu spricker molnen och solen bara flödar här i Stockholm och min park utanför!

Varma kramar till dej!
Lisa

Anonym sa...

Underbart kul att se den där kaktusen. Vet ju att min käre morbror Clas har den och attden frodas men speciellt därför att den tillhör min barndom också. Den stod ute i "fin entren" hos mormor och morfar ett rum som var ljust men mycket svalt....minns detta tydligt då toaletten var där ute i hallen också och man nästan sprang dit :-).Den stod där på samma pedestal mitt i rummet och blommade just som den gör idag. Minns fortfarande hur mormor gick runt på kvällen och vattnade blommor och slog flugor innan man skulle sova....i en gammal utdragssoffa med ett blytungt täcke och krispigt manglade lakan. Herre gud va jag älskade att sova över hos mormor och morfar i Fröböke. det var ett kärt minne att se kaktusen och få minnas mina älskade morföräldrar. Tack Bodil! Kram Anette