Ja sicken osis. I onsdags fick jag ju min första cellgiftsbehandling. Och det gick hur bra som helst. Kände mig väldigt pigg på eftermiddagen och hade trevligt sällskap av min väninna Margareta.
Men säg den glädje som varar. Redan i torsdags morse mådde jag illa och försökte kräkas (hade inte hunnit ta mina anti-illamåendetabletter). Det blev tydligen en för stor kraftansträngning för hjärtat så mitt förmaksflimmer gav sig till känna. Efter rådfrågan hos mina kontaktsköterskor på sjukhuset åkte jag in akut. Och det blev inläggning med hjärtövervakning. Flimmret rättade till sig relativt snabbt, men jag stannade ändå kvar tills i går (söndag). Jag har fått annan dosering av medicinerna och hoppas att det ska funka. Jag känner mig i alla fall trygg med de besked jag fick av hjärtläkarna.
Men ni kan tro att jag är trött av cellgiftet. Tur att käre maken numera jobbar hemifrån och kan passa upp mig. Så man får bli lite bortskämd - mer än vanligt.
Vi hörs snart igen!
Kram Bodil
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
vad jobigt för dig. men tur att du kan bli uppassad i allafall
kram annmari
Skönt att sjukvården finns när det blir sådär. Inte alls roligt när hjärtat blir oroligt också.
Passa på och njut av uppassningen.
Kram Elzie
Din "stackare", vilken otur när cellgiftsbehandlingen gick bra.
Men, Du verkar bli väl omhändertagen i alla fall, känns tryggt att veta.
Hoppas allt rättar till sig nu och njuut av Din uppassning därhemma.
Det kan Du väl behöva, antar att Du passar upp annars både här och där.
Ha det så gott med maken, och vila nu.
Kramar i massor till Dig Tummelisa
Fy..vad kan man säga mer än att min tanke finns hos dig..Så små mina bekymmer genast känns..Skickar dig massa styrke kramar och en tanke varje dag..Kram din vän i Fare
hoppas du hör min djupa suck....hoppas snart att du får en hel drös med medgång....tänker på dig
Men fy så jobbigt! Som om inte cellgift och illamående räckte.
Hoppas det har blivit lite bättre och att du kan njuta lite med din älskade make.
Kram Ann-Louise
Skicka en kommentar