Min symaskin är kaputt

Nu har jag sytt så det visslat om det. Gissa om jag blev förvånad när symaskinen fortsatte att sy fast jag inte trampade på pedalen. Hjälp!!! Det blev att hugga tag i "starthjulet" för att få stopp på maskinen. Och sedan när jag stod och strök sömmar så började symaskinen sy av sig själv. Vad är det som händer??? Så idag har jag varit hos symaskinsreparatören. Min gamla kära maskin är 30 år. När jag ringde reparatören trodde han först att det kunde vara något med pedalen, men när jag kom dit ikväll blev han tveksam och misstänkte att det kanske är något kretskort som pajat. Jag får eventuellt besked i morgon.
Och det värsta av allt är att reparatören åker på semester en månad från lördag.
Hur skall jag klara mig utan symaskin så länge? Jag som har så många beställningar.
Eller tänk om jag måste göra en nyinvesting - då blir det ekonomiskt tufft för Fru Gredelins Syfabrik...

Jag får väl sova på saken.

Natti på er där ute!

Handgjord gästbok

Tidigt i våras fick jag en beställning av Ulla-Bella på en gästbok till sonens bröllop i augusti.
Den röda färgen skulle finnas med på gästboken. Så det blev att ta fram kartong, papper, dekorationer, spiral, Bind-it-All-apparat mm och sätta igång. Det är jättekul att göra sådana här små böcker eller album.
Med Ulla-Bellas tillåtelse får jag visa gästboken här på bloggen.

Är det fler som önskar en gästbok till något speciellt tillfälle så hör bara av er så hjälper jag gärna till.

Ja nu blir det inte mer idag. Klockan är mycket och jag som skall upp tidigt i morgon. Natti natti på er alla!

Vi har firat vår goa kompis Lisa

I lördags var det dags att fira en god vän - Lisa - som fyllde 60 år i tisdags. Planering har pågått i kompisgänget en tid. Den här gången tänkte vi fira i "närområdet". Ibland behöver man ju inte fara särskilt långt för att hitta vackra och intressanta platser.

Så i lördags var vi åtta personer som kl 13.00 hämtade Lisa med maken och for iväg. Första anhalten var Världsarvet Grimeton - en långvågsradiostation från 1920-talet. Vi fick en jättebra guidning på plats.

Efter en god medhavd fika for vi vidare till Bexells talande stenar utanför Rolfstorp. Alfred Bexell levde mellan 1834 och 1900. Han var militär, jordbrukare och riksdagsman, känd som en mycket rättvis och historieintresserad man. Han köpte flera gårdar i trakten kring Varberg för att bevara dem till eftervärlden. De talande stenarna upptäcktes på 1920-talet. Det var Bexell som betalat två stenhuggare att hugga in tänkespråk, både hans egna och klassiska - samt namn på historiska personer på stora stenblock. Här ute i den vackra bokskogen fick Lisa prova på att kasta stövel, sätta svans på en älg, knyta slipsknut och en massa andra tokigheter - som hon klarade galant.

Därefter gjorde vi ett kort uppehåll vid Rolfstorps kyrka för att titta på en märkvärdig ros som har växt upp mellan fönsterglaset i ett förrum till kyrkan. Den har pressat sig upp genom kyrkväggen och ansas en till två gånger om året av vaktmästaren, resten av tiden lyckas den transportera upp näring och vätska från jorden. Enligt uppgift är denna rosen ca 350 år gammal. Helt otroligt!

Så var det dags för dagens avslutning - på Fridas restaurang. En fantastisk restaurang som ligger granne med havet i Kärradal strax norr om Varberg. Fridas bjöd inte enbart på underbart god mat utan ävan på denna vackra solnedgång.

Det blev en hellyckad dag i underbart höstväder.

Och idag har jag spelat golftävling med käre maken. Långa spelet gick riktigt bra, men kortspel och puttning är inte vår starka sida. Men vi är nöjda med resultatet i alla fall. Och så hade vi jättetrevligt spelsällskap och fint höstväder idag också.

Nu väntar en ny vecka igen - oj vad fort tiden går - med nya utmaningar. Hoppas ni alla får en skön vecka!

Kram

Mera kantareller

Idag har jag hittat ännu fler kantareller. Svampkorgen halvfull. Mums!



Kram på er!

Kantarellmackor och gott rödvin...

... ja det blev kvällsmaten i kväll. Sådana lyxmackor med massor av kantareller - smörstekta med lite grädde. Vi hittade ett nytt ställe idag. Ca 2½ liter kantareller. Inte illa alls. Det är ju bara så otroligt gott. Doften när man steker bort vätskan från svamparna - underbart.



Jag fick ta undan lite som jag stoppade i frysen. Kan vara gott att ha till god sås framöver.

Kram

Helsingör

Idag var maken och jag väldigt sugna på riktigt goda danska smörrebröd till lunch. Så vi tog bilen och for till Helsingör. Väl där ställde vi kosan till Café Olai på Sankt Olai Gade 19 - ett favoritställe. Efter underbara smörrebröd med räkor och tillbehör strosade vi runt lite och köpte några goda wienerbröd med oss hem till eftermiddagskaffet.

En härlig och avkopplande dag.

Skall sanningen fram så fick vi några ärenden uträttade på vägen också.

Kram!

Plockardag...

... ja det är precis vad vi har haft här hemma idag. Golfspelet är uruselt för både maken och mig just nu. Men jag slår inte bort lika många bollar som käre maken. Därför bestämde han sig för att tidigt i morse åka bort till golfbanan och leta bollar - vilket han inte gjort på åratal. Efter två timmar - ca 1½ timmars letning - kom han hem med följande skörd.



Och då ser man så här glad ut.



Efter tvättning ser de så här fina ut.



Ni behöver inte räkna dem. Det är 164 st jättefina bollar upphittade i ett och samma hinder på banan. Skall man köpa begagnade bollar får man betala 5-10 kr st. Så nu klarar vi oss länge.

Sen blev jag så sugen på att leta kantareller. Jag tog min svampkorg, kniv, vattenflaska och telefon och körde iväg till min kantarellskog. Det gick inte att ta sig dit med bil idag för där var uppsatt en skylt med "Privat väg" och inga motorfordon. Sjutton också tänkte jag och körde och ställde bilen en bit bort och traskade den långa vägen. Först letade jag lite i blandskogen med dåligt resultat. Sedan gick jag mot den stora härliga granskogen där det är mjuk fuktig mossa på marken. Mitt allra bästa ställe.

Men vad jag blev besviken och ledsen. Väl framme var den stora granskogen ett enda stort kalhygge. Nere i backen jobbade två maskiner för fullt med att kapa träd, skala av grenar och såga av stockar. Överallt låg stockar och granris. Fy vad trist! Jag blev nästan tårögd av synen. Mitt allra bästa kantarellställe är borta för gott för min del.

Det var bara att vända hemåt. På vägen tillbaka hittade jag en och annan kantarell. Kanske kan det bli ett par svampmackor i kväll.



Har ni varit ute i skogarna och plockat någon svamp?

Ha det gott mina vänner!

Kram