Gammal kaktus

Jag fick en jättetrevlig nyårshälsning via mejl från min kusin Clas och hans fru Kristina. De bifogade ett foto på en enormt stor och gammal kaktus. Och de berättade historien om denna kaktus.

Clas pappa och min pappa var syskon och det fanns åtta syskon till, så vi är en stor släkt på pappas sida. För övrigt var det alla vi som träffades på kusinträffen i augusti förra året.

När vår farfar Henning blev gammal och inte kunde bo kvar på den gamla gården flyttade han till Clas pappas familj år 1956. Och med sig dit hade han då den här kaktusen som förmodligen var gammal redan då. Min faster Margit - som är yngst bland de syskonen (81 år i maj) - kommer mycket väl ihåg den här stora kaktusen sedan hon var liten.

När Clas pappa sålde sin gård och flyttade till villa i samhället tog han den gamla kaktusen med sig dit. Men när han efter ett antal år flyttade till servicelägenhet fanns det inte plats till kaktusen utan Clas och Kristina fick ta över ansvaret. Enlig kusin Clas förde den till att börja med en något tynande tillvaro, men sedan de byggde ett inglasat uterum med golvvärme så har kaktusen återfått sitt liv och frodas som bara den.


Har ni sett så stor kaktus någon gång. Och förmodligen är den bortåt 100 år gammal.

Det var det hele för idag!

Kram

Igår var det Bodil-dagen

Och jag blev gratulerad på både bloggen, mejlen, telefonen och av käre maken. Tack alla ni som hörde av er på ett eller annat sätt!!! Vi brukar faktiskt inte fira namnsdagar, men maken min bjöd på lunch inne i stan - vi hade ändå några ärenden dit. Och sedan blev det semla till kaffet. Och de här fina tulpanerna hade käre maken köpt åt mig.


Idag har jag varit på vårdcentralen och tagit blodprover, som jag gör varje vecka. Och i eftermiddags ringde kontaktsköterskan och meddelade att mitt Hb var lite lågt - 103. Så i morgon kör jag till sjukhuset och får två påsar blod igen. Tack Gode Gud för att det finns blodgivare!!!

I eftermiddags körde jag till min absoluta favvisbutik Små Ting. Jag har inte varit där på hur länge som helst. Så mycket fint det fanns och flera fina saker fick jag köpt med mig hem. Och så har jag ju systrar som fyller år och som jag ska uppvakta.

Sånt busväder vi har haft idag. Snöfall och riktigt blåsigt. Just nu kom plogbilen här utanför så käre maken är ute och skottar så jag kan komma ut med bilen i morgon bitti.

Vi hörs!

Kram

Sjukhuset igen

Ja här har det stått still på bloggen och det beror både på min lathet och på min hälsa.
Först vill jag säga tack till er som saknat mig här och oroat er och som skrivit till min e-post eller kommenterat. Ni är ju för gulliga som bryr er. Från hjärtat tack!!

Jo det har varit så här.

I måndags sökte jag akut för jag hade haft hög puls några dagar. Och naturligtvis så är pulsen betydligt lägre när jag kommer in på akuten. Men läkaren där ville att jag skulle göra en skiktröntgen för att han skulle kunna utesluta proppar i lungorna - som jag drabbats av tidigare. Så jag skrevs in på akutvårdavdelningen. Kl 19.30 kom jag till röntgen. På ronden dagen efter fick jag av överläkaren beskedet att det var en ny propp på min vänstra lunga!!! Och jag som knappt varit andfådd en gång. Och jag som dessutom tar blodförtunningsspruta Innohep varje dag. Det är ju helt otroligt. När skall alla dessa extra bekymmer ta slut??

Överläkaren berättade att man tänkte operera in ett filter i det stora blodkärlet som går upp till lungan. Ett sådant filter liknas vid ett litet paraply utan tyg där stora proppar fångas upp och filtreras innan blodet går vidare. Ja vad gör man det är ju bara att tacka ja till alla möjligheter som finns. En sådan operation går inte att göra här i Halmstad utan det skulle göras på MAS i Malmö. Jag skulle bara invänta besked därifrån. Och i onsdags eftermiddag fick jag besked att jag var välkommen så det blev ambulanstransport dit. Väl framme på kärlkirurgen blev det taget 7 rör med blod sedan dusch i bakteriedödande, mat och sedan sova.

På torsdagen väcktes jag kl 6.00 fick frukost 6.15 - lite andra tider än vad jag är van vid kan jag säga. Kl 9.00 var jag nere på operation där det var en hel del förberedelser innan det var dags för läkarna att börja. Jag fick lokalbedövning, sedan gick de in i ljumsken i ett blodkärl och följde det uppåt och något ovanför navelns höjd satte de filtret. Helt otroligt, ingen smärta och efter en halv timma var allt klart. Sedan fick jag ligga på rygg uppe på salen i fyra timmar utan att röra på benen. Jag hade ett tryckförband och en sandsäck på ljumsken där läkarna hade gått in. Sedan höjdes jag under ryggen och strax därefter fick jag sitta på sängkanten och blev serverad en underbart god renskavsgryta med potatismos. Jag hann inte mer än äta färdigt så stod ambulanskillarna från Halmstad i salen för att hämta hem mig. Och kl 18.00 var jag åter i Halmstad och inskriven på gynavdelningen. Där fick jag stanna över natten för observation.

Och i fredags efter lunch kom jag hem till min käre make och Pepsihunden igen. Såååå skönt! Hem ljuva hem!!!!

Ja så var det med mig i veckan som gick. Och nu rullar det på som vanligt här hemma. I helgen har vi sportat flitigt maken och jag - framför TVn. Men i morgon är det dags för promenader.

Ha det gott!

Kram

Bodil

Rumänsk folkmedicin mot hosta

Minns ni att jag skrev om ett recept som jag fått av en körmedlem för många år sedan. Nu har jag letat igenom mina recept och tro det eller ej, jag har hittat det!!

Det är ju här som det behövs färska granskott.

Här följer receptet. Och som ni ser så är det nog tänkt till en storfamilj!!

En kasse färska granskott varvas med ett till två kilo socker (eller brun farin) i en glaskruka. Låt stå en månad i solen (dagsljus) och vänd den då och då. Innehållet blir rött av ljuset och saftar sig. Sila och blanda saften med en flaska brännvin (75 cl) och den väl silade saften av 1 kg citroner.
Inta medicinen matskedsvis.

Ur Huskurer och helhetsterapi
ICA:s bokförlag Gunilla Boman

Så här blandade min körkollega:

En beprövad blandning:
1 kg = 5 liter granskott
1 kg socker
1 37:a brännvin
½ kg citroner

Det är nog säkrast att lyda rådet att inta medicinen matskedsvis, men det står inget om hur många matskedar....

Ut i skogen nu till våren och plocka granskott - om man inte har egen skog bör man nog förhöra sig hos markägaren.

Så här ser vår julgran ut idag. Helt översållad av små späda skott. Tyvärr kommer de inte till sin rätt på fotot.



Lycka till med den rumänska folkmedicinen!

Kram

Julen på väg ut ur vårt hus

Idag har jag börjat plocka undan julsakerna här hemma. Just nu ser det ut som om åskan slagit ner. Ingen ordning någonstans och fullt med julsaker som skall packas ner och juldukar som ska tvättas och strykas. Halvvissna julgrupper där de friska växterna tagits om hand och planterats om. Mycket återstår men jag är på G! Alltid lika skönt att plocka bort som att ta fram. Jag försöker alltid att plocka ner julsakerna så noga som det går, det underlättar när det skall fram igen om knappt ett år.

Nu tar jag en behövlig fikapaus med mjuk pepparkaka. Mums!!

Kram Bodil

Strunt och 4:e behandlingen för Fru Gredelin

Vet ni vad en "strunt" är? Det visste inte jag förrän igår när jag skrev om min julgran som är översållad av granskott. Då fick jag en kommentar av Eva Linnea som skrev så här:
"Skotten på gran (och tall med för den delen) kallas STRUNT. Är det allmänt vedertaget eller är det bara nå´n som lärt mig det? Jag vet inte. De spädaste strunten kan man äta och det smakar faktiskt riktigt gott. Det är visst en massa C-vitaminer i dem."

Jag blev så nyfiken att jag slog upp "strunt" i Svenska Akademiens ordlista. Och mycket riktigt "strunt" betyder inte bara bagatell utan även tallskott och även granskott.

Det borde ju jag känt till, som är delägare i en liten skogsfastighet....

På tal om granskott, eller stunter, så kommer jag ihåg att en underbar kvinna som sjöng i kyrkokören när jag även sjöng där, hade gjort hostmedicin av bl a stunter. Hon hade sett det i en tidning för många, många år sedan - ett gammalt rumänskt recept om jag minns rätt. Jag har för mig att jag fick det av henne. Måste leta bland mina recept. Det kan ta lite tid.....

4:e behandlingen för Fru Gredelin
Värdet på mina vita blodkroppar har rättat till sig på en vecka så idag var det dags för den 4:e cellgiftsbehandlingen. Kl 9 skulle jag vara inne på sjukhuset. Så det blev att gå upp betydligt tidigare än vad jag brukar göra.

Vet ni jag har blivit en riktig sömntuta. Lägger mig oftast vid 22 eller 22.30 och sover lätt till kl 9 till 10 nästa dag. Förmodligen behöver min kropp all den här sömnen. För på dagarna är jag sällan trött och jag sover aldrig på dagtid.

När jag kommer upp tidig förmiddag så har käre maken varit ute med hunden, tagit in tidningarna, skottat vid behov, eldat i vår braskamin, jobbat en del (han arbetar ju hemifrån sedan snart ett år tillbaka) och ställt fram frukost. Så det är bara att sätta sig vid dukat bord och höra veden spraka så gott i braskaminen och känna den goa värmen som sprider sig i vårt hus.

Rätt behagligt kan man säga, men det blir lite si och så med mattiderna resten av dagarna.

Och för er som undrar så kan jag berätta att jag mår bra efter behandlingen.

Ja det var det hele!

Ha det gott!

Kram Bodil

Vacker azalea och "skottfull" gran

Hej på er alla! Jag tror jag håller på att lyckas med en azalea!!! När käre makens son och hans fru var här i mellandagarna så fick vi en fantastiskt fin azalea. Alldeles översållad av små knoppar som nu har blivit riktigt stora fina knoppar som kommer att slå ut för fullt snart, snart.


Och denna fina azalena stod i en helt ljuvlig ytterkruka från Miljögården. Visst är den fin!


Jag har aldrig lyckats med någon azalea förut. Kan berätta att jag fick en stor vit azalea av min kära storasyster precis före jul. Den hade jag i vardgsrummet och tror ni inte att jag missade vattningen. Och så var den kaputt. Gruvade mig lite för hur jag skulle förklara detta för kära systern, men hoppades att hon inte skulle fråga när vi träffades på juldagen. Men det blev bara att erkänna sitt misstag, för frågan kom självklart. Shit.

Så den här rosa azalean har jag placerat på köksbordet för att inte missa vattningen. Och den dricker vatten kan ni tro. Varannan dag (jämna dagar i januari!!!) sätts den i en djup tallrik och drar då tre dl vatten. Helt otroligt så törstig sort!! Ser fram emot att få se den i full blomning. Då ska jag fota den igen.

Julgranen är en riktig friskus i år. Den är fullständigt översållad av knoppar som skall bli nya granskott.



Det är lite svårt att fånga det här på bild. Men ni får tänka att hela granen ser ut så här längst ut på grenarna.

För många, många år sedan hade vi en sådan här "skottfull" gran och då lät jag den stå inne länge för att se vad som skulle hända med skotten. Och dom växte kan jag berätta. Den blev helt översållad av 7-8 cm långa ljusgröna nya skott. Men en dag när jag kom upp så hängde alla skotten och då var det dags att ta ut granen.

Till helgen åker julen ut hos Fru Gredelin oavsett granskott eller ej.

Kram

Att ge eller att få

Jag tillhör dem som tycker det är väl så roligt att ge som att få. Att få se mottagarens reaktion på en gåva är alltid kul. Oftast blir det väldigt positivt.

Vad vår hund tycker om att ge eller få så tror jag nog att hon helst vill få. Men på det här fotot skall hon gå in till grannens lilla hund Wilma - som är en knappt 1-årig chihuahua och ge ett julpaket. Nu när det har varit kallt och vi har haft snö i flera veckor så har hon sett så frusen ut. Så vi hade köpt en liten beige hundjacka med vitt teddyfoder.
Och vem skulle lämna över den om inte våran irländska setter Pepsi.



På paketet står det: Till min bästa vän Wilma! Det jag har om kragen, kan du ha runt magen. God Jul önskar Pepsi

Ni skulle sett de här två hundarna när de leker i trädgården. Helt otroligt. En pytteliten chihuahua som är som en gummiboll och vår spralliga irländare.

Det var det hele.

Och tack för alla kommentarer och mail ang min hälsa!!

Kram