tisdag 25 mars 2008

Våffeldagen

Får det lov att vara en våffla idag på våffeldagen - eller vårfrudagen. Vi fick kaffe och våfflor till kvällsmat. Mums!





Jag tog kameran med mig när jag gick ut med hundarna i morse. Snöovädret avtog igår kväll och sedan hade vi minusgrader i natt och i morse var naturen täckt med ett vackert vitt snötäcke.

En riktigt vacker vinterdag och hundarna busade i snön.

Så här såg vår trädgård ut från köksfönstret. Bilderna här nedanför är från skogsrundan.











Det här är mina irländska settrar Vicki och Pepsi på väg hem från skogen.



Och nu är vi hemma igen. Detta är blodplommonträdet som står framför vårt hus. Undrar hur det går med alla blomknopparna som hade kommit så långt.



Det var allt för idag.


Hoppas ni får en skön kväll så hörs vi snart igen.


Kram från Bodil

6 kommentarer:

Anonym sa...

Å vad härligt det ser ut!

Våfflor glömde vi idag fast vi pratade om våffeldagen... får ta det i morgon när vi får besök av kära vänner =)

Nu får du gärna släppa hemligheten i din blogg ;-)
Jag postar på torsdag åt dig.

Kram

Anonym sa...

Så härligt det ser ut på din promenad med hundarna, jag får nog ta kameran och ge mej ut också för solen tittar fram,nu blev jag sugen på våfflor men här blir det inga för järnet har gått sönder och inget nytt har jag köpt snyft...kramar

Dorthe ♥ sa...

Otroligt vackra bilder!!! Man skulle kunna tro att du är fototgraf Bodil :-)

Kram
Dorthe

mittiminvillervalla sa...

Hej på dej! :o)

Ja, det är jobbigt för händerna. Ont, ont ;o) men kul,kul! Så det roliga uppväger det onda faktiskt.

Och ju mer man håller på desto bättre blir man på att använda tängerna som hjälp. Så det går rätt skapligt ändå.

Vilka underbara vinterbilder. Nog för att jag har fått nog av vinter men dina bilder är så otroligt vackra! :o)

Ha det så gott!

Kram

Monika

Stina sa...

Åh, vad fina bilder. Kramis

Catharina sa...

Åh, sötasta vovvarna!! Vi fick leka med en flatcoated retriever hemma hos Johans mamma härom dagen, både Johan och jag blir som små barn... men det blir svårt att hinna med för oss, vi kanske skulle låna dina nån vecka, synd att det är så långt. De är för söta med sina snöiga öron, man riktigt ser hur de har grävt i snön!!